Toraxapertursyndrom
Toraxapertursyndrom, ofta förkortat TOS (från engelskans Thoracic Outlet Syndrome), är ett samlingsnamn för tillstånd som uppstår när nerver och/eller blodkärl blir hoptryckta eller irriterade i området mellan nyckelbenet, första revbenet och nack-/halsmuskulaturen. Detta utrymme kallas toraxaperturen (övre bröstkorgsöppningen). Beroende på vilka strukturer som påverkas kan symtomen variera kraftigt, från domningar och smärta i arm och hand till svullnad eller kyla.
Känner du igen dig i symtom som oförklarlig smärta, domningar eller svaghet i armen eller handen? Läs vidare för att få en bättre förståelse för TOS, dess orsaker, symtom och hur det kan behandlas.
Hos oss på Joylife kan du få hjälp med de flesta av dina problem. Vi behandlar allt från smärta i t.ex. nacke, rygg, axlar, skuldror och knä, till vanliga åkommor som spänningshuvudvärk, tennisarmbåge och ischias. Alla våra terapeuter är legitimerade av Socialstyrelsen och medlemmar i sina respektive branschförbund. Vi utför naprapati, fysioterapi, kiropraktik, stötvågsbehandling och mycket mer.
Läs mer om våra vanligaste behandlingar nedan.
Vad är Toraxapertursyndrom (TOS)?
Toraxaperturen är det anatomiska utrymmet högst upp i bröstkorgen där viktiga nerver (främst plexus brachialis, nervflätan till armen) och blodkärl (arteria och vena subclavia) passerar från nacken/bröstkorgen ut till armen. TOS uppstår när detta utrymme blir för trångt, vilket leder till kompression av dessa strukturer. Det finns huvudsakligen tre typer av TOS, beroende på vad som kläms:
Neurogent TOS: Den absolut vanligaste formen, där nerverna i plexus brachialis är påverkade. Detta ger främst neurologiska symtom som smärta, domningar och svaghet.
Venöst TOS: Uppstår när venen komprimeras, vilket hindrar blodflödet från armen tillbaka till hjärtat. Detta kan orsaka svullnad, tyngdkänsla och blåaktig missfärgning av armen.
Arteriellt TOS: Den minst vanliga men potentiellt allvarligaste formen, där artären kläms åt. Detta minskar blodflödet ut till armen och kan ge symtom som kyla, blekhet, smärta vid ansträngning och svag puls.
Orsaken till att det blir trångt kan vara medfödda anatomiska variationer (t.ex. ett extra revben i halsen, så kallat halsrevben), skador (som whiplash eller nyckelbensfraktur), dålig hållning, ensidiga arbetsställningar eller överdriven muskelutveckling (t.ex. hos vissa idrottare).
Vanliga symtom vid Toraxapertursyndrom
Symtomen beror på vilken typ av TOS det rör sig om och vilka strukturer som är mest påverkade. Vid den vanligaste formen, neurogent TOS, är typiska symtom:
Smärta: Ofta molande eller brännande, kan kännas i nacke, axel, skuldra, arm, hand och fingrar.
Domningar och stickningar: Vanligtvis längs underarmens insida och i ring- och lillfingret, men kan även drabba andra delar av armen/handen.
Svaghet: Nedsatt greppstyrka, känsla av att armen är tung eller klumpig.
Förvärras av position: Symtomen provoceras eller förvärras ofta när armen hålls i vissa positioner, särskilt över axelhöjd (t.ex. när man hänger tvätt, målar tak, fönar håret) eller vid statiskt arbete med armarna.
Huvudvärk: Ibland, särskilt om nackmuskulaturen är spänd.
Vid venöst TOS kan symtomen inkludera:
Svullnad i armen, handen och fingrarna.
Tyngdkänsla i armen.
Blåaktig missfärgning (cyanos) av huden.
Synliga, vidgade blodkärl över axeln och bröstet.
Smärta och ömhet.
Vid arteriellt TOS kan symtomen vara:
Kalla, bleka fingrar/händer.
Smärta i armen, särskilt vid ansträngning.
Lättuttröttad arm.
Svag eller frånvarande puls i handleden.
Små sår på fingertopparna som inte läker (i svåra fall).
Vilka drabbas av Toraxapertursyndrom?
TOS kan drabba personer i alla åldrar men är vanligast hos vuxna mellan 20 och 50 år. Det är något vanligare hos kvinnor än hos män. Riskfaktorer inkluderar:
Anatomiska variationer: T.ex. halsrevben eller fibrösa band.
Trauma: Whiplashskador, fall på axeln, nyckelbensbrott.
Repetitiva rörelser: Särskilt arbete eller idrott med armarna över huvudet (simmare, målare, elektriker, volleybollspelare).
Dålig hållning: Framåtroterade axlar, framskjutet huvud (kallas ibland för gamnacke).
Muskelobalanser: Överaktiva/strama muskler (t.ex. scalenusmuskler, pectoralis minor) och svaga muskler (t.ex. skulderbladsmuskler).
Tunga lyft / bärande: Exempelvis tung ryggsäck.
Hur kan toraxapertursyndrom behandlas?
Behandlingen beror på typ av toraxapertursyndrom och svårighetsgrad.
Neurogent TOS
Behandlas i första hand konservativt. Målet är att skapa mer utrymme för nerverna och minska irritationen. Detta innefattar ofta:
Fysioterapi/Naprapati/Kiropraktik: Specifika övningar för hållningskorrigering, stretching av strama muskler (t.ex. scalenusmuskler, bröstmuskler), stärkande av svaga muskler (skulderstabiliserande muskler), nervmobilisering ("nerve gliding") och andningstekniker. Manuell behandling (mobilisering/manipulation av nacke, bröstrygg, revben, nyckelben; mjukdelsbehandling) kan också ingå.
Ergonomisk anpassning: Justering av arbetsplats och arbetsställningar för att undvika provocerande positioner.
Aktivitetsmodifiering: Undvika eller anpassa aktiviteter som förvärrar symtomen.
Smärtlindring: Vid behov kan receptfria smärtstillande användas kortvarigt.
Injektioner: Ibland kan injektioner (t.ex. med bedövningsmedel eller Botox) i scalenusmusklerna övervägas för diagnos eller tillfällig lindring.
Operation: Övervägs endast om konservativ behandling under lång tid inte gett resultat och symtomen är påtagliga. Operationen syftar till att skapa mer plats genom att t.ex. ta bort första revbenet eller dela på muskler.
Venöst och Arteriellt TOS
Kräver oftast mer skyndsam medicinsk utredning och behandling, ofta via kärlkirurg. Behandlingen kan innefatta blodförtunnande läkemedel och/eller operation för att åtgärda kompressionen och förhindra komplikationer som blodproppar. Konservativ behandling har en mindre roll här, men kan vara viktig i rehabiliteringen.
Vem ska man vända sig till?
Om du misstänker att du har TOS bör du i första hand kontakta din vårdcentral eller husläkare. De kan göra en första bedömning, utföra vissa tester och utesluta andra möjliga orsaker till dina symtom. Beroende på misstänkt typ och fynd kan remiss skickas till specialist, såsom neurolog, ortoped eller kärlkirurg för vidare utredning (t.ex. med ultraljud, röntgen, MR, neurofysiologiska undersökningar).
För den konservativa behandlingen av framför allt neurogent TOS är legitimerade naprapater, kiropraktorer och fysioterapeuter centrala. Hos Joylife har vi terapeuter med kompetens inom detta område.
Hur Joylife kan vara till hjälp vid misstänkt TOS
Våra terapeuter på Joylife spelar en viktig roll i utredning och behandling av framför allt neurogent TOS:
Grundlig undersökning: Vi lyssnar på din sjukhistoria och utför specifika kliniska tester för att bedöma sannolikheten för TOS och försöka identifiera vilka strukturer som är påverkade.
Differentialdiagnostik: Vi hjälper till att skilja TOS från andra tillstånd med liknande symtom, som diskbråck i nacken, karpaltunnelsyndrom eller axelproblem.
Manuell behandling: Anpassad behandling för att minska muskelspänningar, förbättra rörligheten i nacke, bröstrygg, revben och nyckelben samt minska trycket på nerver och kärl.
Individanpassat rehabiliteringsprogram: Vi utformar ett specifikt träningsprogram med fokus på hållningskorrigering, stretching, styrka, nervmobilisering och andningstekniker.
Ergonomisk rådgivning: Vi ger konkreta råd om hur du kan anpassa din arbetsplats och dina vardagsaktiviteter för att minska belastningen på toraxaperturen.
Samarbete och vägledning: Vid behov samarbetar vi med din läkare och kan vägleda dig vidare till rätt specialist om det krävs mer ingående medicinsk utredning eller behandling.
Relaterade symtom
Författare:
P-O Fagerström, Verksamhetschef
