När ska jag boka tid hos en naprapat eller kiropraktor?

Att göra det som känns naturligt är vanligaste svaret när hälsoproblem uppstår. Det är dock inte den bästa lösningen om din första reaktion är att ta smärtstillande för att maskera dina symtom snarare än att behandla orsaken till problemet.

---

Boka naprapat för hitta roten till besväret

En behandling av muskel- eller ledsmärta ska inte bara lindra smärtan, utan hitta orsaken till varför smärtan uppstod från första början. Om behandlingen endast gömmer smärtan skjuter du antingen upp det som är oundvikligt eller förvärrar effekterna av ett underliggande tillstånd.

Kiropraktorer och Naprapater kartlägger var dina besvär sitter, hur länge du haft besvär samt på vilket sätt du har ont. Ditt besvär undersöks och så får du en diagnos och behandlingsplan som ni tillsammans jobbar efter.

---

Dina symtom vägleder dig

Dina fysiska symptom är röda och gula flaggor som kräver uppmärksamhet. Syftet med symtom är att ge information om en sjukdom eller ett tillstånd som har utvecklats. Oavsett om du upplever skarp, mild, intermittent eller konstant smärta fungerar symtomets obehag som vägledning - det berättar att något är fel.

En artikel på Medical News Today går igenom olika orsaker på värk i kroppen som kan bero på en skada eller en underliggande sjukdom.

Här är några exempel på symptom du kan uppleva vid hälsotillstånd:

• Trötthet

• Smärta

• Svaghet

• Förkylningssymtom

Det finns tillfällen där värk från muskler eller leder härstammar från mer allvarliga tillstånd som Fibromyalgi eller en Autoimmun sjukdom, men symtomen är som oftast kortvariga och ofarliga.

---

Naprapater och kiropraktorer behandlar hela RÖRELSEAPPARATEN

Några exempel på besvär som behandlas är:

• Muskelsmärta

• Spänningshuvudvärk

• Migrän

• Ländryggsbesvär

• Ryggskott

• Ischiassmärta

Du behöver alltså inte slåss mot en allvarlig sjukdom för att söka hjälp av en kiropraktor eller naprapat, det är lika vanligt med den förebyggande behandlingen för att du inte ska få ont i framtiden. Så om ditt mål är att komma tillbaka på löpspåret eller om du söker en mer kontinuerlig smärtlindring kan du få hjälp med detta.

5 vanliga myter om ryggsmärta

Smärta i ländryggen är vanligt och drabbar nästan alla vuxna i något skede i livet och kan vara jobbigt att handskas med när det väl dyker upp. Så vanligt som det är finns det även vanliga tankefel kring ryggsmärta, vilket faktiskt kan vara skadligt för din rygghälsa.

Till näst bjuder vi på några myter kring ländryggssmärta som är vanligt förekommande och som du helst inte ska falla för.!

1. Du får ont i ryggen på grund av dålig hållning - Vår hållning bestämmer inte om vi har eller utvecklar ryggsmärta i framtiden.

2. Operation är den enda lösningen för långvarig ryggsmärta - Kirurgi är en sista utväg som kan bli relevant om inte annan behandling eller träning hjälpt, vilket det oftast gör.

3. Vila är bästa medicinen för ryggsmärta - Att vara sängliggande när du har ryggsmärta kan faktist ha en motsatt effekt. Kroppen är gjord för rörelse och belastning. Rätt rörelser är att föredra!

4. Att böja ryggen ofta sliter på ryggraden och är farligt - Ryggraden är gjord för att röra sig i olika vinklar. Successiv ökning av belastning med böjd rygg är att föredra och ‘‘förbereder’’ ryggen när den blir överbelastad.

5. Smärta i ryggen(ländryggen) beror på svaga ‘‘core-muskler’’ - En stark bål är inte dåligt att ha men det förebygger inte ryggsmärta helt och hållet. Personer som tränar väldigt mycket bål kan till och med få ont i ryggen på grund av överaktiva bålmuskler och då kan det vara bra att slappna av ibland.

   Har du ont i ländryggen? Läs mer här!
   

---

Nedan har du en visuell beskrivning på vår mytkross, voilá!



Diskbråck - Våra bästa tips för smärtlindring

Vad är ett diskbråck?

Diskbråck är vanligast att få i ländryggen och uppstår när disken(mjuka stötdämpare) mellan kotorna brister eller buktar ut mot ryggradskanalen. Som oftast gör diskbråck inte ont överhuvudtaget, men i vissa fall kan disken/diskarna trycka mot ryggmärgen och nervrötter och därmed utlösa smärta i ryggen, skinkan eller ut i benet vilket kallas för - ‘‘ischias’’.

---

När du har ont i ryggen behöver det inte bero på ett diskbråck, utan kan bero på andra orsaker som t.ex. värk i muskler eller leder. En till glad nyhet som överraskar dom flesta är att diskbråck samt diskutbuktningar läker ut av sig självt inom 2-9 månader och det går att snabba på läkningen genom att göra rätt typ av rehabilitering i vardagen och undvika aktiviteter i vardagen som förvärrar symptomen.

Vi vill därför visa våra fyra bästa övningar som kan hjälpa dig att få disken att återhämta sig fortare samt lindra smärtan om disken är irriterad eller om du känner en tydlig ischiassmärta. Övningarna som du ser på videon ska vara avlastande, så om du upplever smärta i samband med övningarna rekommenderar vi att du gör andra övningar som du fått istället, eller kontaktar din terapeut för rådgivning!

Du kan göra övningarna upp till fem gånger om dagen, varje dag om det känns bra. Kom ihåg att ta det lugnt när du utför övningarna, det är inte meningen att dessa övningar ska vara så ansträngande!

Läs mer om hur du kan behandla diskbråck här!

Behöver du extra hjälp?

Upplever du att ryggbesvären inte släpper trots att du gör övningarna och vilar ifrån det som gör ont? Du kan du alltid träffa våra kiropraktorer och naprapater på mottagningarna för att göra en grundlig undersökning på ditt besvär och få rätt typ av rådgivning samt behandling, anpassat för dig.

Brutna nyårslöften? - Kom igång igen!

Det var länge sedan som människor runt världen väntade på det nya året med lika stor entusiasm. Att byta kalender betyder nödvändigtvis inte att förändringarna sker omedelbart, men om du bestämde ifjol att du ska skapa nya rutiner och lämna bort andra vill vi bara kolla hur det har gått för dig?

Det är helt okej att få bakslag

Ifall 2021 började bra med mer träning, nyttigare sömn- och matvanor samt mindre stress så finns det en stor chans att farten har avtagit när vi är några månader inne på det nya året, speciellt under dessa tider. År efter år lovar vi oss själva att utföra 5 träningspass om veckan eller äta mindre kakor än året innan, men ofta slutar de med att du i Februari äter mer kakor än året innan och tränar mindre. Så ska det inte behöva vara. Vad om du skulle sänka dina mål, bara lite?

Det blir ofta så att vi slår oss själva för att vi inte lyckas hålla i våra nyårslöften, dels för att vi försöker skapa för stora enskilda förändringar istället för fler mindre förändringar, säger psykolog Adriene Bennett från Cleveland Clinic i USA. Det blir för mycket ‘‘allt eller inget’’ - mentalitet i traditionella nyårslöften helt enkelt. För att skala ner på pressen vill vi gärna föreslå vissa grejor som kan bidra till mer glädje och hälsa.

Några realistiska tips för dig som vill skapa förändringar:

• Istället för att fokusera på att gå ner 20kg, börja med att ersätta onyttig mat med frukter.

• Istället för att träna 5 gånger i veckan, börja med att träna 2-3 gånger i veckan.

• Boka regelbundna tider hos Naprapat, Kiropraktor eller Massör.

• Skala ner på mobilanvändningen.

• Gå upp för trapporna istället för hiss/rulltrappor.

• Donera bort gamla kläder som du inte använder.

• Kontakta bekanta oftare än innan.

• Börja meditera/yoga regelbundet.

Dessa tider är annorlunda på grund av den rådande situationen med pandemin och på grund av den stress som den kan föra med sig tycker vi att det är extra viktigt att poängtera att det är okej att misslyckas ibland och att du inte skall sätta orealistiska mål för dig själv. Ha tålamod och var snällare med dig själv!

Är det farligt att sitta still? Det korta svaret är ja.

Är det farligt att sitta still? Det korta svaret är ja, i alla fall om det sker ofta och under längre tid. Det är stillasittandet i sig som är skadligt, även om man i övrigt är duktig på att motionera eller träna regelbundet.

Ju mer du sitter still, desto större är risken att insjukna i till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och endometriell cancer. En uppmärksammad studie visar att de som var stillasittande mer än elva timmar per dygn hade 40 procent större risk att dö inom tre år jämfört med de som satt mindre än fyra timmar.

Är du en aktiv soffpotatis?

Alla känner nog till att fysisk aktivitet och motion är bra för hälsan. Kanske tillhör du den som tränar mer än rekommenderade 30 minuter per dag. Men vad gör du mellan träningstillfällena? Om du slår dig till ro och blir det som brukar kallas ”den aktive soffpotatisen” är det dags att ta sig en tankeställare. Det är nämligen de längre stunderna av stillasittande som skapar hälsorisker. En timmes rörelse väger inte upp för åtta timmars stillasittande.

Vi sitter allt mer

Människan är gjord för rörelse, men vi tillbringar allt med av vårt liv sittande. TV- och skärmtiden ökar och den genomsnittlige svensken konsumerar idag 6 timmar media per dag. Skrämmande nog är ökningen störst bland barn och ungdomar.

Stora vinster genom små förändringar

Genom att göra relativt små förändringar i din vardag kan du uppnå stora hälsovinster och bryta riskerna med stillasittandet. Forskningen visar positiva effekter på blodtryck, insulinkänslighet, midjemått och BMI. Bäst förutsättningar får du genom att dra ned på sittandet och samtidigt motionera regelbundet.

10 enkla tips för att må bättre och minska riskerna med stillasittandet.

• Ta små pauser och rör dig en gång i halvtimmen. Res dig, gå runt och sträck på kroppen.

• Stå så ofta du kan. Exempelvis på tåget eller när du väntar på bussen.

• Stå upp när du pratar i telefon eller SMS:ar.

• Sitt på en pilatesboll när du jobbar eller titta på TV.

• Lägg saker i soffan som gör att du behöver plocka bort innan du sätter dig.

• Organisera arbetsplatsen så att du måste resa dig ibland.

• Gör enkla böj-, stretch- och balansövningar några gånger under dagen.

• Variera din arbetsställning.

• Ta en promenad på fika- och lunchrasten.

• Sätt upp ett dagligt mål om att sitta mindre än fem timmar per dag.

Källor:https://www.gih.se/stillasittande, Stillasittande och ohälsa – en litteratursammanställning, Statens folkhälsoinstitut, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22450936/, Mediebarometern 2019, Nordicom, 1177.se

Vill du ha hjälp att minska ditt stillasittande?

Du vill röra dig mer, men känner att du har ont eller att orken kanske inte räcker till. Kanske saknas motivationen? Oavsett orsak så finns det hjälp att få. Låt oss göra en professionell bedömning kring orsaken och behandla din besvär. Vi hjälper dig att må bättre och komma i rörelse.