Vad är löparknä och hur man kan det behandlas?

Löparknä, även känt som patellofemoralt smärtsyndrom, är en vanlig skada bland löpare och andra idrottare som involverar repetitiv belastning på knäet. Smärtan känns ofta runt knäskålen och kan bli värre när man går uppför trappor eller när man sitter ner under längre perioder.

I det här blogginlägget kommer vi att ta upp vad löparknä är och hur man behandlar och förebygger det.

Vad är löparknä?

Löparknä är en överanvändningsskada som uppstår när knäskålen (patella) gnider mot lårbenet (femur). Detta kan orsaka smärta och inflammation runt knäskålen. Löpare och andra idrottare som utför upprepade knäböjningar, som fotbollsspelare och cyklister, löper större risk att drabbas av löparknä.

Symptom på löparknä

Symptom på löparknä kan variera från person till person. Vanligtvis upplever man smärta runt eller bakom knäskålen. Smärtan kan bli värre när man går uppför trappor, sitter ner under längre perioder eller efter längre löppass. Andra symptom kan inkludera en känsla av stelhet eller att knäet "hoppar" eller "slår igenom" när man går eller springer.



Behandling av löparknä

Behandlingen av löparknä kan variera beroende på svårighetsgraden av skadan. Vanligtvis rekommenderas följande behandlingar:

R.I.C.E

R.I.C.E står för Rest, Ice, Compression och Elevation. Det är en beprövad metod för att lindra smärta och inflammation vid akuta skador. Genom att vila och kyla ned det skadade området kan man minska svullnad och smärta.

Stretching och stärkande övningar

Stretcha regelbundet och träna upp musklerna runt knät för att stärka upp dem och minska belastningen på knäskålen. Detta kan inkludera övningar som benpress, utfall, knäböj och leg curls.

Användning av ortoser

Ortoser som en knäskålsskydd eller knäskydd kan hjälpa till att stödja knäet och minska belastningen på knäskålen.

Kiropraktik eller naprapati

Besök en legitimerad och certifierad kiropraktor eller naprapat för att få rådgivning och behandling av löparknä. Behandlingar som kan hjälpa inkluderar manuell terapi, triggerpunktbehandling och laserterapi.


Förebyggande åtgärder för löparknä

För att förebygga och behandla ont i knät och löparknä finns det flera enkla åtgärder man kan ta. Nedan följer några tips på hur man kan undvika knäproblem:

Stretching: Sträck ut knäna regelbundet för att minska spänningarna i musklerna och förbättra flexibiliteten.

Styrketräning: Träna de muskler som stödjer knät, som till exempel höft-, lårmuskel och vadmuskel. Starka muskler minskar risken för skador.

Vila: Undvik överbelastning och vila när det behövs. Ta det lugnt när du känner smärta i knät för att undvika att skadan blir värre.

Rätt utrustning: Använd rätt utrustning när du tränar. Det kan vara bra att ha en bra löparsko med dämpning, samt att ha en bra cykel med inställningar som passar din kropp.

Korrekt teknik: Använd rätt teknik när du tränar för att undvika att överbelasta knät. Försök att ha en neutral fotställning och undvik överdriven pronation eller supination (inåt- eller utåtvridning av foten).

Kylning: Om du upplever smärta eller inflammation i knät, använd en kylpåse eller en handduk fuktad med kallt vatten för att minska svullnad och smärta.

Om du redan har drabbats av löparknä eller ont i knät finns det också flera behandlingsalternativ att överväga. Nedan följer några av de vanligaste:

Fysioterapi: En fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar och stretching för att återställa rörligheten och styrkan i knät.

Akupunktur: En akupunkturbehandling kan bidra till att lindra smärta och förbättra blodcirkulationen i knät.

Kiropraktik: En kiropraktor kan hjälpa till att justera muskler och leder i knät för att återställa funktionen och minska smärta och inflammation.

NSAID-läkemedel: NSAID-läkemedel (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) som ibuprofen kan hjälpa till att minska inflammation och smärta i knät.

Kortisoninjektion: Om du har svår smärta och inflammation i knät kan en kortisoninjektion lindra symtomen.

Att förebygga och behandla ont i knät och löparknä är viktigt för att undvika långvariga skador. Genom att följa tipsen ovan och söka professionell hjälp hos oss på Joylife, kan man minska risken för skador och återgå till träning och vardagsliv utan smärta och besvär.


Fibromyalgi - vad är det och hur kan symptomen behandlas?

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som orsakar smärta och ömhet i muskler, senor och mjukvävnad. Symptomen kan variera från person till person och inkluderar smärta, trötthet, sömnstörningar och muskelspänningar. Fibromyalgi kan också orsaka mentala hälsoproblem som ångest och depression.

Fibromyalgi är inte en väl förstådd sjukdom och det finns ingen känd botemedel. Men det finns behandlingar som kan hjälpa till att hantera symptomen och förbättra livskvaliteten. Joylife har legitimerade och certifierade naprapater och kiropraktorer som specialiserar sig på att hjälpa patienter med Fibromyalgi att hitta lindring för sina symptom.

Vad är Fibromyalgi och vad orsakar det?

Fibromyalgi är en sjukdom som påverkar musklerna och skelettet och orsakar smärta och ömhet i muskler, senor och mjukvävnad. Sjukdomen drabbar främst kvinnor och vanliga symtom inkluderar smärta, trötthet, sömnstörningar och muskelspänningar.

Orsakerna till Fibromyalgi är inte väl förstådda, men det är känt att sjukdomen kan utlösas av fysisk eller emotionell stress, skada eller infektion. Fibromyalgi kan också vara ärftligt och kan vara vanligare hos personer med en historia av reumatiska sjukdomar.



Symptom på Fibromyalgi

Symptomen på Fibromyalgi kan variera från person till person, men de vanligaste symptomen inkluderar:

  • Smärta och ömhet i muskler, senor och mjukvävnad

  • Trötthet och sömnstörningar

  • Huvudvärk

  • Domningar och stickningar i händer och fötter

  • Känselbortfall

  • Magsmärta och IBS-symptom

  • Mental hälsa problem som ångest och depression


Diagnos och utredning av Fibromyalgi

Diagnosen av Fibromyalgi kan vara svår eftersom det inte finns några specifika tester eller prov som kan bekräfta sjukdomen. Istället diagnostiseras Fibromyalgi genom att utesluta andra sjukdomar med liknande symptom.

En läkare kan utföra en fysisk undersökning och be patienten om deras symptom och medicinska historia. De kan också genomföra tester för att utesluta andra sjukdomar som kan orsaka liknande symptom, såsom artrit eller lupus.


Behandling av Fibromyalgi

Det finns ingen känd botemedel för Fibromyalgi, men det finns behandlingar som kan hjälpa till att hantera symptomen och förbättra livskvaliteten. Viss medicinering kan lindra besvären.

Några andra behandlingsmetoder som kan lindra fibromyalgisymptom inkluderar:

  • Fysioterapi: En fysioterapeut kan hjälpa till att utveckla en individuell träningsplan för att lindra smärta och stelhet.

  • Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR): Denna teknik har visat sig minska smärta och stressnivåer hos personer med fibromyalgi.

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT): Detta är en terapiform som fokuserar på att ändra negativa tankemönster och beteenden för att hantera smärta och stress.

  • Akupunktur: En traditionell kinesisk behandlingsform. Akupunktur kan bidra till att minska smärta och förbättra sömnen.

  • Massage: En mjuk och försiktig massage kan hjälpa till att minska muskelspänning och öka avkopplingen.

Det är viktigt att notera att det inte finns någon botemedel för fibromyalgi och behandlingar är oftast inriktade på att hantera symtomen och förbättra livskvaliteten för personer med tillståndet. Det är viktigt att söka professionell hjälp och rådgivning om behandlingsalternativ om du har fibromyalgi.


Förebyggande av fibromyalgi

Eftersom orsaken till fibromyalgi är okänd är det svårt att förebygga sjukdomen. Men det finns några saker som kan bidra till att minska risken för att utveckla fibromyalgi:

  • Fysisk aktivitet: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att stärka musklerna och minska risken för smärta och stelhet.

  • Stresshantering: Att hantera stress genom avslappningstekniker eller terapi kan minska risken för att utveckla fibromyalgi.

  • Sömn: Att ha en hälsosam sömnrutin kan bidra till att minska trötthet och muskelsmärta.


Sammanfattning

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som kännetecknas av utbredd muskelsmärta och trötthet. Det är viktigt att söka professionell hjälp och rådgivning om du upplever symtom på fibromyalgi. Behandlingar för fibromyalgi inkluderar medicinering, fysioterapi, mindfulness, kognitiv beteendeterapi, akupunktur och massage. Förebyggande åtgärder som kan minska risken för att utveckla fibromyalgi inkluderar fysisk aktivitet, stresshantering och hälsosam sömn.


VAD KOSTAR ETT RYGGSKOTT? - vad kan du som arbetsgivare göra

Sjuklönen du som arbetsgivare betalar dag 1-14 för en sjukskriven anställd som tjänar 25 000 per månad blir cirka 2000 kronor per dag. Och räknar man in kostnader för vikarier kostar det nära 3000 kr. Också per dag.

HUR MYCKET KAN DU SPARA?

Om företaget har 20 heltidsanställda med sju sjukdagar per person och år, vilket är genomsnittet för Sverige, sparar man 50.000 kr per år med en minskad sjukdag per person. Utöver besparingen får du naturligtvis friska och glada medarbetare.

SNABBT TILLBAKA I ARBETE.

Vid akut smärta i nacke/skuldra eller rygg är dina anställda normalt tillbaka i arbete efter 3-5 dagar.

VI FÖREBYGGER, BEHANDLAR OCH REHABILITERAR

Vi är expert på att förebygga, behandla och rehabilitera smärttillstånd och försämrad funktion i rygg, leder och muskler. Förebyggande åtgärder kan spara både pengar och lidande, eftersom man vet idag att 70% av de som får ont i ryggen får tillbaka besvären. Målsättningen med behandlingen är att minska smärtan och återvinna funktionen så att en snabb återgång till arbete och fritid är möjlig. Lika viktigt är att patienten får med sig verktyg för att kunna undvika framtida besvär. Det kan till exempel vara ett träningsprogram eller råd om arbetsställningar.

VAD KOSTAR ETT RYGGSKOTT MIG SOM ANSTÄLLD?

Att få akut ont i ryggen är riktigt smärtsamt. Dels gör det ont och dels kan det kosta pengar. Sedan den 1 juli 2019 finns inte längre någon karensdag men cirka 20% försvinner från din lön. Detta innebär att du under en 14-dagarsperiod förlorar cirka 3500 kr om du tjänar 25 000 per månad. Dessutom blir totalkostnaden för din arbetsgivare cirka 3000 kr per dag under de första 14 dagarna. 

FINNS DET RISKER MED ATT HA ONT I RYGGEN?

8 av 10 drabbas någon gång i livet av ryggont och 7 av 10 drabbas av smärta i nacke/skuldra. Av de som drabbas kommer 70% att få ont igen och cirka 7% att få långvarig smärta (tidigare kronisk smärta).

VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT SLIPPA FÅ ONT OCH KOMMA TILLBAKA I ARBETE SNABBT?

Det viktigaste är att du är aktiv och rör på dig. Men om du fått ont och behöver hjälp får du ofta en tid hos en av Sveriges Naprapater senast dagen efter att du hört av dig. Vid akut smärta i nacke/skuldra eller rygg är du normalt tillbaka i arbete inom 3-5 dagar (efter cirka tre behandlingar enligt en undersökning bland Sveriges Naprapater 2018).

Läs mer om ryggskott här och hur du kan bli av med smärtan!

ULTRALJUDSUNDERSÖKNING - för en säkrare diagnos, utan remiss.

Vi använder oss vid behov av diagnostiskt ultraljud för att kunna ställa en säkrare diagnos innan behandling. Det viktigaste när du behandlas är att man vet vad det är som orsakar ditt besvär för att kunna ge dig bäst lämpad vård.

Ingen remiss krävs utan du kan själv boka in dig på www.joylife.se/boka vi har oftast inga längre väntetider.

Vad kan man då se med ultraljud?

- Skador i leder/ledband
- exempelvis en stukad fot eller ett smärtsamt knä
- Skador i senor/muskler
– exempelvis axelsmärta, armbågssmärta, smärtande hälsena eller hälsporre
- Förändringar i slemsäckar
- Skador på brosk och artros i vissa leder.
- Muskelbristningar och blödningar.
- Ärrbildningar och tjocklek på senor
- Svullnader/inflammation
- Vissa typer av frakturer

OBS, Vi använder inte ultraljud för att diagnosticera besvär i ryggrad, skador i skelett, allmänmedicinska åkommor, fosterdiagnostik eller kroppens inre organ.

Läs mer om ultraljudsundersökning